Generell höjning vad gäller skadestånd till brottsoffer
Från och med den 1 juli 2022 har nya bestämmelser trätt i kraft vad gäller skadestånd till brottsoffer.
Här nedan är en sammanfattning av den de generella höjningarna av ersättningsnivåerna för kränkning med anledning av brott.
Den kränkningsersättning som stadgas i 2 kap. 3 § skadeståndslagen är del i ett så kallad dynamiskt ersättningssystem vilket innebär att ersättningsnivåerna ska förändras över tid. Detta kan bland annat bero på samhällsutvecklingen och förändringar av penningvärdet. För närvarande har inte nivåerna för kränkningsersättning förändrats särskilt de senaste 20 åren, trots att skyddet för den kroppsliga och sexuella integriteten har stärkts. Detta stärkta skydd speglas således inte i ersättningsnivåerna för dessa brott och nivåerna är låga även i förhållande till andra ideella skadestånd och det har därför setts ett behov av generella höjningar av ersättningsnivåerna för kränkningar med anledning av brott (SOU 2021:64, s. 146).
Utredningen har således bland annat iakttagit samhällsutveckling och förändringar av penningvärdet och tagit fram en vägledande tabell för ersättningsnivåerna före respektive efter reformen (SOU 2021:64, s. 179).
Exempelvis har ersättningen för misshandel ändrats från 5 000-15 000 kr före reformen till 10 000-40 000 kr efter reformen, grovt olaga hot har höjts från intervallet 10 000-25 000 kr till 25 000-50 000 kr samt våldtäkt från 100 000-125 000 kr till 200 000-250 000 kr.
Du hittar hela utredningen här: SOU 2021:64.
Nya schablonbelopp för sveda och värk vid brott som presumeras medföra psykisk personskada
För vissa typer av brott har det genom rättspraxis, främst avgöranden från Högsta domstolen, men även avgöranden från Brottsoffermyndigheten, utarbetats schablonbelopp för sveda och värk till följd av psykisk personskada. Schablonbelopp för sveda och värk tillämpas bland annat vid vissa sexualbrott, till exempel oaktsam våldtäkt och våldtäkt, men även vid brott som leder till nära anhörigs dödsfall.
Gemensamt för dessa fall är att gärningarna presumeras medföra en psykisk personskada. Den skadelidande har fått en bevislättnad genom att det inte krävs medicinsk utredning som styrker de psykiska besvären (se prop. 2000/01:68 s. 71 f.)
De schablonbelopp som tillämpas i praxis grundar sig på Trafikskadenämndens hjälptabell för sveda och värk och då på månadsbeloppet för annan vård än sjukhusvård. Den schabloniserade ersättningen antas ofta utgöra kompensation för en akut sjuktid av viss varaktighet. Så är exempelvis fallet vid brotten oaktsam våldtäkt (fyra månaders akut sjuktid), våldtäkt (sex månaders akut sjuktid) och vållande till annans död (ett års akut sjuktid), se ”Skadestånd efter övernattningen” NJA 2019 s. 1064 och ”Den schabloniserade anhörigersättningen” NJA 2017 s. 1208.
Vid vissa typer av brott är den schabloniserade ersättningen inte direkt knuten till en förutbestämd akut sjuktid utan får anses mer skälighetsbestämd. Det gäller exempelvis för de olika schablonbelopp som används dels vid upprepade grova sexualbrott mot barn (se NJA 2005 s. 919), dels i fall där en nära anhörig tillfogats en skada genom uppsåtligt eller grovt oaktsamt handlande nära uppsåt och skadan varit livshotande under en inte obetydlig tid (se ”Chicken-racet” NJA 2021 s. 746).
Det schablonbelopp – 30 000 kr – som tillämpas vid upprepade grova sexualbrott mot barn kan härledas från praxis framtagen av Brottsoffermyndighetens föregångare, Brottsskadenämnden, och är skälighetsbaserat. Schablonbeloppet fastställdes av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2005 s. 919 och har sedan dess varit oförändrat.
Om den skadelidande presenterar medicinsk bevisning som visar att de psykiska besvären har pågått längre tid än vad schablonbeloppet avser att täcka, kan denne ha rätt till ytterligare ersättning för sveda och värk, som då beräknas enligt Trafikskadenämndens hjälptabell.
