• Humanjuridisk advokatbyrå i Göteborg och Stockholm med inriktning mot familjerättsliga ärenden och brottmål

    Vi är en allmänpraktiserande advokatbyrå i centrala Göteborg och Stockholm med särskild inriktning på vårdnad, brottmål, LVU- och LVM-mål samt uppdrag som målsägandebiträde.

  • Humanjuridisk advokatbyrå i Göteborg och Stockholm med inriktning mot familjerättsliga ärenden och brottmål

    Vi är en allmänpraktiserande advokatbyrå i centrala Göteborg och Stockholm med särskild inriktning på vårdnad, brottmål, LVU- och LVM-mål samt uppdrag som målsägandebiträde.

  • Humanjuridisk advokatbyrå i Göteborg och Stockholm med inriktning mot familjerättsliga ärenden och brottmål

    Vi är en allmänpraktiserande advokatbyrå i centrala Göteborg och Stockholm med särskild inriktning på vårdnad, brottmål, LVU- och LVM-mål samt uppdrag som målsägandebiträde.

Let's tvist again

Söndag 20 september 2020

INLEDNING (läs hela uppsatsen genom att klicka på PDF-filen längst ned) 

När två föräldrar separerar kommer de flesta överens om vem som ska ha vårdnaden om barnet. Antalet barn som tvingas uppleva vårdnadsprocesser ökar i Sverige – de vårdnadsrelaterade som avgjordes i domstol gick från 5 783 mål år 2014 till 7 327 mål år 2018. Många föräldrar väcker ny talan i domstol då det nästan alltid är möjligt att återkomma in i en vårdnadsprocess en eller flera gånger. En ny talan kan leda till att tvisten förlängs och att det utifrån barnets perspektiv inte kommer till ett slut. En långvarig och upprepad vårdnadstvist har visat sig riskera att skada barnet bl.a. genom att barnet får svårare att hantera stress, kort- och långsiktig psykisk och fysisk ohälsa samt problem med skola, känsloliv och utveckling. Studier visar också att konfliktnivån mellan föräldrar riskera att eskalera när föräldrarna hamnar i en rättsprocess om vårdnad, boende och umgänge då den ofta präglas av att föräldrarna beskyller varandra för att besitta negativa egenskaper och framhäver varandras dåliga sidor.

För att motverka långvariga och upprepade processer har olika rättsliga mekanismer använts, t.ex. förstärkta samarbetssamtal och ett införande av prövningstillstånd till hovrätt i familjemål. Det senare har dock sannolikt bidragit till en ökning av antalet vårdnadsprocesser, då föräldrarna vänder sig till tingsrätten igen efter att inte fått prövningstillstånd. Detta möjliggörs av en förälders rätt att väcka talan igen och återkomma in i en rättsprocess även efter att en dom vunnit laga kraft. Frågan om huruvida denna rätt ska begränsas har behandlats under många årtionden i ljuset av ovanstående problematik, där remissinstanser och utredare återkommer till slutsatsen att skälen för en begränsning av möjligheten att ompröva vårdnadsfrågan inte väger upp mot föräldrarnas rätt till en domstolsprövning.

Samtidigt som en förälders rätt att återkomma in i en ny vårdnadsprocess har behållits obegränsad har även barnperspektivet i vårdnadsmålen förstärkts genom reformer i lagstiftningen som bl.a. syftat till att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut som fattas i mål om vårdnad, boende och umgänge. Det finns dock fortfarande brister i rättstillämpningen av barnets bästa hos offentliga myndigheter. Därför har regeringen beslutat om att barnkonventionen (där barnets rättigheter stadgas) kommer att inkorporeras som svensk lag och träda ikraft den 1 januari 2020. Bristerna i domstolens rättstillämpning i upprepade vårdnadsprocesser kartlades dock inte inför beslutet varpå det föreligger ett behov av kunskap för till vilken grad rättstillämpningen i upprepade vårdnadsprocesser sker i enlighet med konventionen.

Vilka krav som finns på rättstillämpare redan idag och hur domstolen uppnår kraven är något denna uppsats ska utreda. Hur föräldrarnas konflikt påverkas av rättsprocessen, hur barnets rättigheter och intressen ställs emot föräldrarnas i en upprepad vårdnads-, boende och umgängesprocess synliggörs också, för att bidra med kunskap kring vilka utmaningar domstolarna har att ställas inför.


Nyheter / Blogg